Lazzies Kladd

  

”Det är inte trevligt att vifta med knivar mot folk som bara vill hjälpa”, sa en ljus röst med lätt road ton till hennes vänstra öra.
   ”Det inte trevligt att smyga på folk som sover heller, och vem är det som viftar med knivar nu om jag får fråga?!”
   Orden som snubblade ur Iannas mun lät hesa och inte alls lika självsäkra som hon tänkt sig.
   ”Förlåt”, sa rösten vid örat och kniven försvann. ”Jag trodde du skulle hugga den i Renny. Han är hälften troll så han skulle nog inte må så bra om du körde in en bit stål i honom.”
   ”Jag tror att alla mår rätt dåligt av att bli knivhuggna. Dessutom är det bara en myt att troll inte tål stål, silver däremot…”
   Ianna sneglade bakåt medan pojken gick igenom varje detalj i silvrets ohälsosamma effekter på troll. En lång och gänglig flicka såg tillbaks mot henne under man av burrigt svart hår. Flickan log och fäste kniven i sitt bälte.
   ”Det där är min”, påpekade Ianna.
   ”Visst”, flickan log igen, men gjorde inge ansats till att ge tillbaks kniven.
   Ianna såg på knivens vackra bladmönstrade guldskaft och förstod att vem som helt kunde lista ut att den inte var hennes. En vanlig bondjänta som hon skulle var lycklig om hon ens fick ihop hälften av det guld som täckte knivskaftet under sin livstid.
   Hon hade stulit den av värdshusvärden, han behövde den i alla fall inte längre. Han-
   ”Så, vad gör du här mitt ute i ingenstans? Och varför ser du ut som om du brottats med björnar?”, undrade flickan.
   ”Björnar?”
   Ianna såg ner på sina armar. De var täckta med rivsår och blåmärken från gårdagens kravlande genom snår och klättrande över stenar. Hennes kläder såg inte mycket bättre ut.
   ”Jag-”
   Hon tystnade och betraktade flickans ögon. De var mörkblå, nästan svarta,men när solen träffade dem glänste de i en ljusare blå färg. Den påminde Ianna om…
   ”Du är från norr!”, utbrast hon anklagande och backade undan några steg.
  Flickan flinade och ryckte på axlarna.